NÄR DET ÄR STÖKIGT I LIVET blir jag trygg av att räkna. Känner ni igen er? Om det surrar i skallen av dåligt samvete (sjuka föräldrar), mycket att tänka på (flytt) och allmän röra i skallen (ny på jobbet) så finner jag ofta tröst i att planera för min framtid rent ekonomiskt.
HUR MYCKET PENGAR BEHÖVER JAG? En ständigt återkommande fråga. Vad är målet? Var vill jag hamna innan jag kan kalla mig ekonomiskt fri? Eftersom det berömda orangea kuvertet nu kommit tog jag tag i matematiken på riktigt ikväll, och loggade in på
minpension.se. Det har jag gjort förut också, så jag har koll på vilka fonder jag spar i och så, men jag dök lite djupare den här gången.
FÖRST MÅSTE MAN JU SE ÖVER vilka fasta månadsutgifter man har. Som sambo blir den summan för mig just nu ca:
5.000:- boende
400:- bilförsäkring
1.000:-bensin
150 :- mobil
2.000:- till dottern (boende på skolorten samt mat)
100:- Spotify
500:- SL-resor
2.500:- Mat
= 11.650:-
Sen blir det alltid lite övrigt också, så lägg på ett par tusenlappar. Säg
14.000:-
(Plus häst, men han är svår att räkna på, så jag lägger till honom själv sen ;-))
MEN, DESSA SUMMOR KOMMER MINSKA. Inom ett år kommer jag ha sålt bilen. Vi kommer också bo billigare, vi räknar med boendekostnader totalt på max 3.000:-/ per person. Inom två år kommer också kostnaden för dotterns boende försvinna (även om barn alltid kostar :-)).
DÅ BLIR KALKYLEN SÅHÄR:
3.000:- boende
150:- mobil
1000:- SL månadskort
2.500:- Mat
=
6.650:-
Med lite extra:
9.000:- (ja, plus häst)
Jag tänker då hävda, även om inte samboskapet skulle funka, att jag alltid kommer klara mig rätt bra på
15.000 kronor i månaden.
ENLIGT 4%-REGELN SKULLE JAG DÅ BEHÖVA ett kapital på
4.500.000:-
MEN JAG ÄR JU INTE 25 år, utan har passerat 40. Jag har jobbat ett antal år redan och har en hyfsad lön, så jag kommer ju i framtiden få stöd av lite pensionspengar också (hoppas jag). Så räknar man lite på saken, och utgår från att jag kommer jobba till 55 års ålder, så ser prognosen ut såhär:
DE FÖRSTA 10 ÅREN får jag typ en tusenlapp i månaden, men sedan kommer utbetalningarna rulla på och jag får dryga 20.000:- varje månad (fast det ska ju betalas skatt på dessa pengar också såklart). Det betyder ju i verkligheten att jag behöver plocka störst del från mitt sparade kapital mellan 55-65 år, men inte så väldigt mycket efter det.
LÅT OSS ANTA att jag vill göra lite roligare saker än att bara äta och sova som 55-åring, och att jag vill ha runt 20.000:- varje månad. Det betyder att jag behöver plocka ut 2.400.000:- totalt de första 10 åren, men efter det kanske bara ca 80.000:-/år.
DETTA ÄR BARA ETT ESTIMAT, UTAN EXAKT HÄNSYN till skatteeffekter och avkastning, och utan att veta framtidens exakta boendekostnader. Men jag kommer ändå fram till att 4.500.000:- räcker. Gott och väl faktiskt, jag skulle inte ens behöva jobba till 55. Det gör mig glad eftersom jag tror mig ha en rimlig chans att uppnå den summan inom ett antal år :-). Särskilt med tanke på att jag har en bostadsrätt som är värd en del. (Nu räknar jag inte med den, för någonstans ska man ju bo. Men jag skulle kunna köpa något billigare om jag ville).
KANSKE VILL JAG INTE JOBBA TILL 55. Kanske vill jag ta sabbatsår, eller jobba deltid. Men om man bara räknar på enklast möjliga vis så har jag nog landat i matematiken. Det må vara ett rörigt inlägg, men i alla fall:
4.500.000 är min summa!
Eller har jag missat något väsentligt?
I ett antal år till får jag jaga pengar, men sen ljusnar det :-)