onsdag 21 oktober 2020

Den svenska byråkratin

DET ÄR ÄNDÅ GANSKA IRONISKT. Jag har blivit "hotad" av a-kassan. De vill stänga av mig då jag inte söker jobb "aktivt". Enligt dem finns 253 lediga arbeten jag skulle kunna söka. Ändå har jag bara sökt 6 stycken enligt den senaste aktivitetsrapporteringen. Varför? Tja, för att jag faktiskt har arbetat över 30 timmar/vecka samtidigt...

MEN DET RÄKNAS INTE FÖRSTÅR NI! Nej, för det är en timanställning. Det är FULT att jobba per timme i vårt samhälle. Det är osäkert, vilket jag till fullo håller med om om man nu inte VILL jobba på timbasis. Vilket jag är ok med just nu. Jag har heller inte fått a-kassa de senaste veckorna eftersom min lön har varit "för hög". Ändå vill de alltså stänga av mig.

JAG KONTAKTADE DEM NATURLIGTVIS och sa som det var: Jag arbetar deltid på ett företag där jag trivs, och jag kommer få en anställning där "inom kort" (det blir troligen vid årsskiftet). Därför har jag prioriterat min tid hos det företaget för att kunna öka upp tiden och mina kunskaper där innan jag blir anställd.

A-KASSAN TYCKER ÄNDÅ att jag ska lägga ner mer tid på att söka nya jobb (och då mindre tid på att jobba antar jag!?). Jag skulle också, enligt a-kassan, behöva prata med "min arbetsförmedlare" (vem nu det är!?). Så jag ringde arbetsförmedlingen på min rast idag vid 10-tiden. Jag hamnade på plats 162 i kön, och när min rast var slut så var jag på plats 132 i kön. När jag slutat jobbet så var även telefontiden slut. Man kan då chatta med en chatt-robot, men inte om ett personligt ärende. 

SÅ, VAD GÖR JAG DÅ? Slutar jobba för att få tid att söka andra jobb som jag ändå kommer tacka nej till och sitta i telefonkö till arbetsförmedlingen?

TACK OCH LOV FÖR min chef! Jag drog hela storyn för henne, och vi skrattade gott. Sedan sa hon att jag gärna fick bjuda över både arbetsförmedlingen och a-kassan för ett möte där hon kunde berätta för dem att jag kommer få en anställning där på stört efter årsskiftet, och att jag fram tills dess kommer arbeta minst 50%. Så jag gjorde det. Skrev precis som det var och gav dem kontaktuppgifterna till min chef. OCH bjöd in dem till ett möte :-). Nu förstår vi ju alla att de inte kommer ta sig tid till ett sådant, men det var ändå lite kul att skriva det...

VI FÅR SE VAD BESLUTET BLIR. Kanske blir jag avstängd ändå. Men då är det som det är, och jag kommer överleva ändå på min fula timanställning, även om jag inte kommer kunna spara lika mycket i pengamaskinen. Besparingarna jag redan har känns ju också som en trygg back-up.

MAN UNDRAR IBLAND. 
Men tyvärr är jag är inte längre förvånad.


Huvudet på spiken!

tisdag 13 oktober 2020

Jobb, jobb, jobb...

 JAG HAR JOBBAT GANSKA MYCKET den senaste veckan, och kommer göra det även kommande vecka. Jag har nämligen jobbat hela helgen, 32 timmar. Samma sak kommande helg. Det är intensivt och man blir rätt trött, men det är ganska kul också. Annorlunda.

IDAG JOBBADE JAG UTOMHUS. På min arbetsplats odlar vi mycket i trädgården, både grönsaker och blommor. Idag skördade vi årets sista morötter, och de var enorma i storleken! Vi skördade även prydnadspumpor, sallad och kål, samt plockade vackra blombuketter. En mysig höstdag helt enkelt!

DET ÄR I ÖVRIGT mycket planering och logistik inför kommande födelsedagar. I princip alla i vår familj fyller år under hösten, och i år är det flera som fyller sådär läskigt jämt. Så det ska planeras och fixas rätt mycket, vilket är kul, men lite bökigt också. Egentligen skulle vi ju alla rest till Sydafrika, men Corona ville annorlunda.

JAG OCH MIN SAMBO kollade på dokumentären "The social dilemma" igår. En ganska typiskt amerikansk dokumentär, men den hade helt klart sina ljusglimtar. Det är ganska viktigt att bli påmind om sitt eget användande av sociala medier ibland tror jag. För även jag kan fastna, även fast jag inte tycker jag är särskilt "beroende". Jag försöker dock att påtagligt sitta mindre vid dator och mobil när jag är ledig. Därav färre inlägg på bloggen också. Jag har dessutom inte mycket spännande att skriva om för tillfället :-).

JAG BJUDER PÅ NÅGRA bilder från jobbet idag!
Roligare än så blir det inte.





Det är lyxigt att få arbeta utomhus!

tisdag 6 oktober 2020

Det får vara värt lite pengar...

 PÅ JOBBET HAR VI på kort tid haft en uppsägning (pga utlandsflytt) och en person som varit sjuk en längre tid (2 veckor just nu, oklar status). Det betyder att vi andra rycker in där det behövs, och chefen gör mest av alla. Hon river morötter till lunch medan hon svarar i telefon och fakturerar, samt styr upp övrig personal med vänsterhanden. Det funkar, men är inte optimalt. Och jag får dåligt samvete.

JAG KAN INTE RIKTIGT HJÄLPA TILL så mycket som jag skulle vilja! För jag har ju hunden med mig, vilket betyder att jag bara kan jobba administrativt på kontoret, och det är egentligen inte där läget är som mest akut. Så medan de övriga drar ett tungt lass i den "riktiga" verksamheten, så tar jag en dator och smyger i väg. 

JAG BEHÖVER INTE HA DÅLIGT SAMVETE. Chefen vet ju om hunden och har inga problem alls med mitt schema (som just nu är 9-12 måndag till torsdag, samt lite extra kvällspass ibland), men ändå! Är det mänskligt, kvinnligt eller egentligen bara korkat att ha dåligt samvete för en sån sak? Jag sköter ju mina tider, det är bara det att jag inte gör något direkt extra - vilket jag skulle kunna om vovven var äldre och kunde klara sig lite bättre själv.

I ALLA FALL så har en kollegas granne en vuxen dotter, och hon älskar hundar. Eftersom hon börjar sitt arbete klockan 14 varje dag så undrade kollegan om vi kanske ville ha hjälp med hunden någon förmiddag ibland? Så idag provade vi att ta en promenad tillsammans, och det var verkligen en gullig tjej! Hundvan var hon också, så jag tror det skulle kännas tryggt att låta henne ta hand om vår ögonsten vid utvalda tillfällen.

VI BETALAR HENNE GÄRNA. En mindre, nästan symbolisk, summa, men ändå. Det får vara värt lite pengar när det betyder så mycket för vår sinnesfrid. Dessutom är det nyttigt för vovven att börja socialisera sig med andra människor, och kunna känna sig trygg med det. (Många glömmer den detaljen och får problem senare).

I ÖVRIGT KVARSTÅR smärtorna (men naprapaten har fått bort det mest akuta, han är sjukt duktig), det händer ingenting alls i portföljen (ok, köpte 2 Investor, men det är ju inget att skriva om), och det mesta handlar just om logistiken kring jobb och hund.

HADE DOCK EN HÄRLIG LÅNGHELG på landet, med besök av en god vän. Det blev svampplockning, vin, brasa och långa promenader. Lyx!

NU ÄR DET DOCK riktig höststorm ute.
Alex hette den va?



Bra att ha, även om det kostar!

torsdag 24 september 2020

Swingtrade och smärta

 JAG HAR LÄNGE LEGAT GANSKA tungt i banksektorn, och inte varit helt nöjd med det. Ni förstår säkert varför. Penningtvätt, FI, indragen utdelning. Det känns som det har pågått ett tag nu. Ändå har jag ju köpt mer i Handelsbanken i senaste dippen, kunde liksom inte låta bli. Men sen när det blev tjafs kring SEB, IGEN, så blev jag så jäkla less. Jag sålde hela skiten, med några ynka hundralappar i vinst.

SEN KÖPTE JAG TILLBAKA DEM IGEN! För en lägre peng. En liten swing med andra ord! Fast då valde jag att bara köpa tillbaka hälften av det antal jag hade tidigare. Som sagt, inte tjänade jag mycket pengar på det. Men jag förlorade heller inget. Skulle nu kursen sjunka ytterligare de kommande dagarna...ja, då får vi se om jag fullbordar innehavet till ursprunglig storlek igen. Annars är jag nöjd med ett mindre ägande i SEB.

I VECKAN HAR JAG ALLTSÅ köpt 50 st Handelsbanken, 5 st Investor och 10 st Castellum. Ja, förutom min lilla grej i SEB då. Portföljen låg förra veckan på ATH, men har nu backat tillbaka ganska rejält. Det är det enda negativa när man börjar få en större portfölj...svängningarna blir mer kännbara. Fast det är ju bara psykologi och inget att hänga upp sig på. Jag ska spara i många år än!

NU SKA NI OCKSÅ FÅ LÄSA OM MINA SMÄRTOR. Eller så slutar ni läsa helt enkelt. Men ni vet ju sen tidigare att jag har stora problem med vänster höft och ben. Ja, även rygg sedan tidigare. Idag hade jag äntligen en tid hos specialistläkaren (haft remiss, men väntetiden har varit lång). Innan detta har jag alltså besökt fysioterapeut, naprapat (under många år), idrottsskadecenter, personlig tränare, husläkare och osteopat. Jag har röntgat, magnetröntgat, rehabat, ätit medicin, tagit prover, ätit gurkmeja och använt linement. Jag har fått specialanpassade skor och sulor för avlastning. Inget har hjälpt.

ATT GÅ MED STÄNDIG SMÄRTA TAR ENERGI. Nu med valpen har det blivit extra jobbigt eftersom jag ofta måste bära den, och smärtorna har tilltagit. Jag är stel, har svårt att böja mig, benen skakar ofta okontrollerat utan uppenbar anledning, och nacken har börjat värka. Vissa nätter har jag svårt att sova.

HUSLÄKAREN TRODDE DET KUNDE VARA en så kallad trochanterit, en inflammation runt höften. Idag slog specialistläkaren bestämt bort den teorin. Det är helt klart ryggen som är problemet. Eftersom jag inte har någon rörlighet alls i bröstryggen tar ländryggen all belastning. När det blir för mycket tar höften över, samt muskulaturen i rumpa och ben. Sedan blir det en ond spiral då styrkan försämras där man har ont, eftersom man undviker att belasta det onda stället. Så spänner man sig och får ont uppåt i kroppen. Och ja, det är lite där jag är nu.

NU BLIR DET SJUKGYMNASTIK på ett välrenommerat ställe. Varje vecka. Även akupunktur för att få bort de akuta smärtorna som hindrar mig i vardagen. Gissar på massor av kommande rehab också? Jag skiter i vilket och jag är villig att göra vad som helst nu, för såhär kan man faktiskt inte leva. Man ska inte behöva bli van att känna konstant smärta.

JAG TROR INTE SAMBON har förstått i vilken utsträckning jag har haft ont. Jag kan ju inte gnälla varje dag. Men jag måste få mer hjälp med hunden en period. Inte för att jag inte vill gå ut med hunden, utan bara för att jag ska slippa bära och gå i trappor. Så vi får sätta oss och planera lite nu i helgen, när vi (tack och lov) åker till landet. Jag vill ju inte bli förtidspensionär med kronisk smärta...!

NOG MED GNÄLL FÖR EN STUND! Nu ska jag vila mig lite innan personalmöte på jobbet i eftermiddag.
Ha en fin och smärtfri dag!



Dr Mikael förstår mig åtminstone :-)



fredag 18 september 2020

Veckans inköp

 JAG KUNDE INTE LÅTA BLI att jämna till siffrorna i Handelsbanken när aktien sjönk till 80 kronor/st. Så det blev 50 stycken SHB, och nu är bank- och finanssektorn fylld med råge. I övrigt går det väldigt bra för min portfölj, kanske tack vare att Hufvudstaden drar uppåt. Eftersom jag köpte på mig ett antal hundra aktier där så märks förstås ökningen rätt snabbt. Ska bli spännande att se vad portföljvärdet är vid årets slut!

JAG HAR DOCK KÖPT MER SAKER! Jodå, nya skor har det blitt minsann! IGEN! Men så kan det bli när klacken på de gamla paret i princip ramlade av. Men nu är skosektorn också fylld här hemma, precis som banksektorn i aktieportföljen.

I ÖVRIGT HAR JAG DET RÄTT BRA. Vi har haft besök på landstället av en släkting till min sambo. En Hollywoodskådis faktiskt, men jag avslöjar inte vem ;-). Eftersom hen blev överförtjust i vår lilla hund så fotade jag dock massor, och hotade med att sälja bilderna till kvällspressen om min FIRE-plan inte går som jag har tänkt...:-). Skämt åsido, det var jättemysigt att ses (vilket inte blir så ofta numera) och intressant att höra om bland annat bränderna i Kalifornien. Släktingen har klarat sig hyfsat bra, men många i hens bekantskapskrets har förlorat både hus och hem. Det är oerhört tragiskt.

TILL NÅGOT ROLIGARE: UTDELNINGAR! Jag hade helt missat att Xact Hög pyntar ut 2,60 per andel nästa vecka. Det blir typ 1500 pix till mig! Dessutom kommer snart Axfood och Castellum på det, så lite utdelningar blir det även till mig i september tydligen :-).

NU ÄR DET FREDAG (om någon missat det). Vädret är fantastiskt och jag ska åka och jobba. Fast vet ni? Jag har inga problem med det alls! För jag ska hänga med mina egna inhemska kändisar, tillika mina härliga kollegor, och sedan har jag en ledig helg framför mig. 
Life is good!


Ok, det kanske är en smula överdrivet... Men hittade inget bättre :-)

söndag 13 september 2020

Mitt jobb och att följa sin magkänsla

 JAG TROR JAG SKREV om det tillfälle då jag sökte tjänsten på min nuvarande arbetsplats. Det var i början av sommaren, och jag kände intuitivt att jag måste skicka in en ansökan, utan att kunna sätta ord på varför. Det var bara en känsla, jag följde den, och jag fick jobbet. Det har hittills bara varit ett extrajobb på timme, och jag har jobbat ca 8-10 timmar i veckan hittills (bortsett en vecka i somras då jag jobbade heltid).

JAG GILLADE CHEFEN DIREKT. Hon är både chef och ägare av företaget ska sägas, och hon är en av de mest jordnära och naturliga människor jag någonsin träffat. Dessutom är hon väldigt duktig med människor av alla de slag. Verksamheten hon bedriver är dessutom inte enkel, det är massor av lagar och regler att sätta sig in i, och jag skulle nog blivit galen av alla olika tillstånd som ska sökas.

VERKSAMHETEN HANDLAR om att hjälpa extra utsatta barn, ungdomar och unga vuxna till ett bättre och mer självständigt liv. Detta sker på många olika sätt och i många olika grupper, så arbetsuppgifterna kring detta varierar beroende på när och var du arbetar. Jag har provat lite olika roller men mest arbetat i en fritidsgrupp och anordnat olika aktiviteter. Det är också mycket administration kring detta, just för att det är så mycket lagar som styr. Det är bara hantera helt enkelt, och det kan vara ganska knepigt innan man satt sig in i alla detaljer (vilket jag inte hunnit med ännu).

GANSKA SNART märkte jag att det var så häftiga människor som jag arbetade med. De har helt olika bakgrund och variationen inte bara förnöjer, den förhöjer hela stämningen och skapar en oerhört dynamisk stämning bland personalen. Det spelar liksom ingen roll vem du är eller vad du gjort tidigare, vi arbetar alla på samma villkor och hjälps åt utan att blinka. Inget skitprat, inget gnäll. Även chefen hjälper till med precis allt så fort hon hinner (hon har rätt mycket på agendan!).

DET FINNS ARTISTER (arbetslösa p.g.a Corona), utbildade akrobater, vanliga "dagisfröknar", före detta kontorsnissar som jag själv, sjukvårdspersonal och florister. Alla med ett syfte, alla noga utvalda av chefen för att kunna bidra med sin kompetens och få en varierad arbetsgrupp. Som hon har lyckats! Genom att göra som så många andra inte vågar, nämligen att satsa på människor som kanske inte har den perfekta bakgrunden på sitt CV, har hon handplockat ett gäng som tillsammans blommar ut i sin mest sympatiska form och skapar en brokig, men vacker blomsteräng. SÅ dåligt och fånigt skrivet av mig att jag nästan skäms, men fasen - det är liksom sanningen.

MEN INTE NOG MED FANTASTISKA MÄNNISKOR! Nej, nu ska ni höra! Redan på den första intervjun pratade jag om mitt intresse för djur och om den valp jag skulle köpa (och som jag nu har). Även min chef har en hund, och den hunden följer med till jobbet. Egentligen är detta inte helt enligt regelverket, så den hunden får bo på ett kontor som ligger lite avsides från övrig verksamhet, men det funkar hyfsat. Dessutom är det bara en tidsfråga innan vi får nya lokaler, mycket större, i en stor herrgård med massor av mark. Där är tanken att vi ska ha en sektion även för djur (jag ska fixa kaniner, chefen vill skaffa höns), och då blir det lättare att ta med hund också.

MEN I ALLA FALL, redan nu vill min chef att jag ska jobba mer än vad jag gör idag. Dels tycker hon nog att jag tillför något, och dels behöver hon hjälp med viss administration. Så hon vill gärna att jag går in på en anställning om 50% så fort jag bara kan. Men eftersom jag har hunden hemma blir det svårt, jag kan inte lämna henne hemma 4-5 timmar varje dag, hon är såklart alldeles för liten för det.

MEN MIN CHEF ÄR SOM SAGT LITE SPECIELL. Så nu har hon erbjudit mig en tjänst på på 50% som ser ut som så, att jag helt enkelt tar med hunden till jobbet och låter den vara tillsammans med hennes hund. Mina arbetsuppgifter kommer bli att arbeta med ett gäng ungdomar i trädgården mellan 10-12. Då tar min chef hand om våra hundar på kontoret. Sedan tar jag (eller hon) med hundarna ut, för att efter lunch (som jag får gratis på jobbet) lösa av henne på kontoret och jobba administrativt, samtidigt som jag är hundvakt. SÅ himla bra!

FAST VET NI? Det kommer mera. För vadå, jag vill ju inte jobba alla dagar i veckan heller! Jag vill ju kunna åka till landet också, som ni vet. Så därför sa jag just det, att "snälla chefen, jag vill inte jobba på fredagar! Kan jag inte jobba längre pass på onsdagar i stället, och få vara ledig på fredagar?" Och chefen funderade 10 sekunder och sa sedan: "Jo men visst! Då kan du ha mentorsamtal med några av deltagarna på onsdagarna och vara ledig på fredagar".

SÅ OM BARA ETT PAR VECKOR så börjar jag min nygamla tjänst på detta fantastiska företag. Vi ska bara se till att träffas lite med hundarna först, för att se så den lösningen verkligen fungerar. Sedan kör vi! Det finns massor av härliga och roliga arbetsuppgifter och utmaningar för mig, och att få arbeta utomhus ett par timmar varje dag lockar mig något oerhört!

MEDAN JAG STUDERAR, nu i höst, så passar detta upplägg mig helt perfekt! Men så fort jag vill, redan fr.om. nästa månad om jag skulle vilja, så får jag gå upp och arbeta 100%. Jag är erbjuden att arbeta heltid så fort jag bara säger till alltså, och att bara ha det i bakhuvudet så man slipper känna stress och oro är ju så lyxigt att det inte går att beskriva! Tänk alltså, vilken kedjereaktion av positiva saker som hänt bara för att jag följt min magkänsla det sista halvåret. Jag sa upp mig blev arbetslös, började plugga, skaffade hunden, sökte jobb på magkänsla - och nu är jag här!

FINNS DET DÅ INGA NACKDELAR? Förutsatt att allt nu blir så bra som jag hoppas och tror så finns det egentligen bara en. Lönen. På en heltidstjänst här tjänar jag nästan 14.000 kronor mindre än vad jag gjorde på min förra arbetsplats. Det är såklart en kännbar summa. Men man ska inte förglömma att jag har gratis mat, och hundpassning, inbakat i den här tjänsten (samt lägre omkostnader på hemmaplan just nu). Och man ska heller inte förglömma sitt mående och sin hälsa. För på förra arbetsplatsen mådde jag dåligt och höll på att ruttna bort. På nuvarande arbetsplats växer jag. Jag får energi och börjar tro gott om människor igen.
Det behöver jag!

PS: Fick ett annat erbjudande om arbete i veckan också. På ett företag jag tidigare drömt om att arbeta hos. Det var heltid och bättre betalt. Men bara kontorsarbete och fasta arbetstider, och jag såg excelarken virvla framför ögonen. Jag sa NEJ. Sedan hände alltså allt det här andra på mitt befintliga jobb...

Always trust your gut!

fredag 11 september 2020

Körskolemonopol

 JAG BLEV UPPRÖRD IDAG. Det händer då och då, och idag var egentligen inte läge eftersom jag redan innan haft stressymptom och varit lite låg. Stan har känts trång sedan jag kom hem från landet och jag har helt enkelt känt mig instängd och pressad. Men skit samma, det var ju inte det som gjorde mig specifikt upprörd idag, utan något helt annat.

KÖRSKOLAN! Eller alltså, den nya körskolan. Jo, för min dotter har kört lektioner på en körskola i Stockholm under sommaren. Hon har haft en jättebra körskolelärare och allt har gått så himla bra. Han tyckte att hon skulle klara sig på max 3 lektioner till, och sedan boka uppkörning.

MEN MIN DOTTER PLUGGAR 100 mil norrut. Så vi vände oss till körskolan på den orten, DEN ENDA körskolan på orten ska tilläggas. Efter en månads väntetid så fick hon sin första lektion där. Orten är betydligt mindre, det finns typ en korsning och rondeller saknas. Den nya läraren tyckte hon körde jättebra och att hon bara skulle tänka på att kolla bättre i döda vinkeln samt att minska farten inför vissa svängar. Gott så!

MEN SEN RINGER KÖRSKOLAN till mig och säger att de bokat in min dotter på 10 lektioner till! När jag ifrågasätter detta lite säger de att jo, hon måste öva landsvägskörning och parkering och det kommer "troligen behövas" 10 lektioner till. Dessutom, om hon INTE vill ta 10 lektioner, utan 5 som jag föreslog som kompromiss, DÅ HJÄLPER DE INTE TILL ATT BOKA KÖRPROV! Som de lovat att hjälpa till med när jag frågat innan!

MEN BOKA EN PRIVAT TID FÖR UPPKÖRNING DÅ? Nej, men det går inte. Alltså på riktigt! Det GÅR inte att boka privata tider på den här orten, eller på närliggande ort. Trycket är för stort, så man måste gå via körskolan! 

JAG KALLAR DET UTPRESSNING! En körskola har alltså monopol på en ort. Om man inte accepterar deras "förslag" till antal körlektioner så bokar de inte in körprov, och då kan man inte köra upp alls!

JAG RINGDE UPP DEN GAMLA KÖRSKOLELÄRAREN och stämde av med honom. Kanske hade jag missuppfattat min dotters fantastiska bilkörning? Men nej, han stod på sig: Max 3 lektioner till och sedan var det bara att köra upp var hans rekommendation. Låt mig tillägga att den här läraren har åkt med min dotter i stora fyrvägskorsningar, på E4 och E20 genom Stockholm, i rondeller som är gigantiska och genom bostadsområden med galet mycket svårigheter.

DET HELA SLUTADE MED att vi sa tack och hej (och skit på er) till körskolan uppe i norr, och i stället bokade in ett par lektioner till på körskolan i Stockholm, på höstlovet då dottern kommer hem. Sedan låter vi henne helt enkelt flyga eller ta tåget hem en dag eller två vid tillfälle, så hon kan köra upp här hemma i stället. På så sätt spar vi konstigt nog både tid och pengar. (Självklart kan hon misslyckas med körprovet, men då försöker vi bara vid jullovet eller sportlovet eller vad som passar. Hon har egentligen inget behov av körkortet just precis nu ändå, men det är ju kul att få det så fort som möjligt).

FÅR DET VERKLIGEN GÅ TILL SÅHÄR? Jag har själv varit journalist i ett tidigare liv, och jag är bra sugen på att dra i lite kontakter, vässa pennan och skriva något riktigt bitskt på ämnet. Tror dock inte jag har energin just nu. För jag har massor att göra som det är (jobb, extrajobb, skola och hund), och mår som jag sa i början inte toppenbra. Kanske kan jag få någon annan att göra en insats, vi får se.

MEN DET FINNS BRA GREJOR I LIVET OCKSÅ. Bland annat jobbet, eller chefen på jobbet. Jag ska strax uppdatera er om det. Landstället är bra också, och vi sticker dit igen i kväll för att stanna till söndag. Tack och lov för landet!

YTTERLIGARE EN BRA SAK  som gäller mina investeringar är Hufvudstadens pressmeddelande om återköp av aktier. Några av er aktierävar hade ju anat att det skulle komma, och ni fick rätt!
Aktiekursen upp 5,5% i skrivande stund!

Ok som spel, inte för körskolor.

Den svenska byråkratin

DET ÄR ÄNDÅ GANSKA IRONISKT. Jag har blivit "hotad" av a-kassan. De vill stänga av mig då jag inte söker jobb "aktivt". ...