LÖN!

JAG GLÖMMER ofta bort att jag är privatanställd numera. Tidigare, när jag jobbade inom kommunen, fick vi alltid lön den 26:e i månaden om den 25:e var på en söndag. Så icke nu! Infaller den 25:e på en helgdag, oavsett vilken, får vi lön fredagen innan. Med andra ord, i dag fick jag lön!

DET ÄR LIKA ROLIGT varje gång, att få känna sig rik. Nu är känslan relativt kortvarig eftersom räkningarna kommer dras i början av nästa vecka, och sedan är man tillbaka till vilken medelsvensson som helt på kontot. Men just idag känner jag mig rik :-).

INTE BARA LÖNEN kom in på kontot, utan också den efterlängtade semesterersättningen. Visst är det häftigt ändå, att man får extra pengar när man faktiskt inte jobbar! Det är också dessa tusenlappar som jag planerat att köpa lite extra aktier för, men jag har ännu inte bestämt mig för vilka. Nu när de flesta siffrorna hos Avanza är blå igen, i stället för röda, känns det plötsligt dyrt att handla nytt. Den psykologiska effekten är ibland större än man kan tro.

DETTA FÅR MIG ATT TÄNKA PÅ EN SAK. Min kollega köpte hus igår. Hela avdelningen har varit inblandad i hans tankar och känslor kring detta den senaste veckan, och nu verkar det vara klappat och klart. Bara att gratulera såklart, men det får mig att fundera kring hur olika vi människor är. Dels som individer rent generellt, men också i våra olika roller, och hur vårt psyke fungerar i olika situationer.

LÅT MIG FÖRKLARA. Min kollega är en oerhört kompetent medarbetare. Hans främsta expertis rör sig kring siffror och excel, vilket passar mig bra som hellre använder bostäver och word. Han kan i princip trolla till vad som helst om han har ett excelark framför sig, och han älskar att räkna, kontrollräkna och skriva formler för att räkna igen.

DET ÄR PÅ JOBBET DET! Som privatperson däremot, verkar det inte som om samma impulser trigga hjärnan.

HUSET HAN KÖPT (med sin fru) ligger i utkanten av stan. Eller ganska långt utanför faktiskt, flera mil, med måttligt utbyggd kollektivtrafik. De bor inte alls i området idag, och har ingen förbindelse dit på något sätt. Det var alltså slumpen, och prisbilden, som gjorde att detta specifika område hamnade på huskartan. Det var också det första huset (eller kanske andra) som de tittade på. Det är ett orenoverat hus från sextiotalet, och därför förhållandevis ”billigt”.

DET FANNS INTE PENGAR TILL HANDPENNING, så det fick bli ett privatlån av familjen. Ett preliminärt lånelöfte fick de, men med motprestationen att de skulle inkomma med arbetsgivarintyg till banken innan de kunde få ett riktigt.

NÄR KONTRAKTET kom för påseende ombads jag läsa det, vilket jag gärna gjorde. (Jag är utbildad fastighetsmäklare, även om jag inte arbetar som det idag). Det var ett standardkontrakt i stort, men jag reagerade på att det inte fanns någon besiktningsklausul. Jag frågade om besiktningen, varpå min kollega sa att det var en besiktning gjord, och att de fått protokollet. Med det lät han sig nöja, trots mina välvilliga invändningar om att kanske ta dit en egen besiktningsman eller åtminstone kolla upp en del detaljer kring det ganska gamla husets skick? (Notera att detta par är förstagångsköpare utan erfarenhet från hus sedan tidigare).

NÅGOT ARBETSGIVARINTYG skickades aldrig in till banken, då det inte hanns med. Så med andra ord var finansieringen inte 100% i hamn vid kontraktets undertecknande, och jag tänker inte ens gå in på vilka konsekvenser detta skulle kunna få om man har otur. (Jag upplyste honom även om detta).

DET SPELAR INGEN ROLL hur noggrann du är med detaljer på jobbet. I din privata situation styr känslorna, och i det här fallet var önskan om ett hus så stark att mycket av det vanligtvis rationella tänkandet helt enkelt försvann.

DETTA ÄR LITE SAMMA SAK som att handla med aktier. Det är farligt att låta känslorna ta överhanden, och att inte hålla sig till en på förhand uttänkt strategi kan bli ödesdigert.

NU HOPPAS JAG SÅKLART att min kollegas husköp blir en bra affär i längden. Inte för att jag är avundsjuk på all renovering som kommer pågå under en väldigt lång period, men jag hoppas att de trivs i området och att det ekonomiska ansvaret inte blir för tungt.

HA EN FIN HELG ALLIHOP!
Håll er till strategier och köp roliga aktier!

Ett rikare lunchliv

DET FINNS STORA FÖRDELAR, bortom den rent ekonomiska, med att ta med sig lunch till jobbet i stället för att äta ute. Särskilt när arbetsplatsen ligger som min gör, vackert belägen med natur och vatten omkring.

NÄR MINA KOLLEGOR som vanligt tjatar på mig att jag ska följa med ut och äta, och jag som vanligt tackar nej med ett överlägset och något ironiskt leende, tar jag på mig ett bekväma skor och beger mig ut i solen. Jag promenerar lugnt genom parken ner till vattnet och går ut på den längsta bryggan. Där packar jag upp mina smörgåsar och lite frukt, och avnjuter den enkla (men goda!) lunchen till den här utsikten:

NÄR MATEN är slut lägger jag mig raklång på bryggan, hör träden susa, känner solen värma mig i ansiktet och tänker att ”Fy tusan vad jag har det bra!”

NÄR JAG NJUTIT ORDENTLIGT utan stress, går jag tillbaka till kontoret. Där möter jag kollegorna med andan i halsen eftersom de har åkt bil till en restaurang och haft lite ont om tid. De har troligen bränt 100-120 spänn per person på mat innehållandes mycket e-ämnen också :-).

DET FINNS MED ANDRA ORD väldiga fördelar att ha med sig lunch till jobbet! Det är lunchlyx på riktigt, även om det inte nödvändigtvis är lyxlunch :-)

Ps: Mina kollegor har möjlighet att läsa detta, så det är med lite skämtsam ton jag raljerar över deras osunda matvanor :-)

Mina husmorstips för att äta billigt (och bra!)

SOM NI FÖRSTÅR har jag inte allt mitt kapital investerat ännu och letar därför efter bästa sättet att göra detta på. Börsen är självklar, och min strategi där börjar bli klar. Jag kör månadssparande i indexfonder samt Xact Högutdelande och utöver detta pytsar jag in i aktier när jag har möjlighet, med fokus på svenska utdelningsbolag. Gott så.

MEN JAG SKULLE JU VILJA HA ETT SIDOPROJEKT OCKSÅ, och som ni vet vill jag gärna ha en bostad i någon form som jag kan hyra ut. Detta är främst för att jag tycker det är roligt med den typen av projekt, jag går i gång lite kring administrationen i det hela. Men än så länge har jag inte hittat något lämpligt, så jag fortsätter leta och stoppar helt enkelt in lite mer på börsen så länge.

JAG VILL ÖKA MÅNADSSPARANDET och med mina åtstramningar i budgeten bör jag kunna öka med några hundralappar. Det är dock lite osäkert ännu eftersom jag ska jobba mindre i höst, så jag vågar inte ta ut något i förskott.

MEN JAG BÖRJAR BLI GRYM PÅ MATLÅDOR, och med det sagt kommer mina tre bästa tips på billig och bra mat som är lätt att ta med sig. (Naturligtvis finns det klassiker som spaghetti med köttfärssås och korvstroganoff också, om inspirationen tryter fullständigt.)

1) Pasta rosso. Extra bra eftersom den är vegetarisk. Jag är inte vegetarian fullt ut, men föredrar oftast vegetarisk mat och undviker rött kött. Det finns flera recept att tillgå på nätet, men jag brukar gå efter det här.

Pris per portion: Ca 7 kronor

2) Oreganokyckling. Jag har ofta kyckling i frysen och har man en skvätt grädde också så är saken biff  (ha ha ;-)).

Pris per portion: Ca 15 kronor

3) Lasagne med chilikeso. Denna är lite svår, för tidigare fanns det färdig chilikeso på typ ICA, men det verkar ha plockats bort. Så numera mixar jag vanlig keso med chilipulver, och ibland använder jag annan smaksatt keso, till exempel den med lök. Man kan hitta på lite!

Pris per portion: Ca 15 kronor

Jösses vad jag känner mig huslig nu, delar med mig av recept och grejor! Men det är faktiskt söndag, och i morgon börjar en ny arbetsvecka för oss som inte är FIRE-färdiga.

Håll till godo :-)

Ägarlägenheter

SOM EN FORTSÄTTNING PÅ MITT FÖRRA INLÄGG så kan jag berätta att jag hamnade på en intressant sida på nätet igår, rörande olika investeringar. Sådant intresserar alltid en sökande och orolig hjärna :-)

I OMRÅDET där jag bor så byggs det några nya flerfamiljshus (tänk att jag fortfarande gärna säger "höghus" :-)). Men det är inte ett vanligt hus, för det blir inga bostadsrätter där, utan ägarlägenheter.

HMM...ägarlägenheter? De får man ju hyra ut som man vill (så länge man följer hyreslagen i alla fall), och de får ju också köpas av juridisk person.

Investeringsmöjlighet?

DEFINITIVT! Om man har pengarna som krävs. För det blir lite dyrare att köpa en ägarlägenhet om man jämför med bostadsrätt, men å andra sidan har man ingen avgift till föreningen. En liten sudd behöver dock betalas in till en samfällighet som sköter trappstädning och lite gårdsskötsel, men totalt sett så blir det relativt billigt.

OM MAN SOM EXEMPEL räknar med att köpa en tvåa (alltså 2 rok), och man belånar den så man har lån på 2 miljoner jämnt (för enkelhetens skull), med säg 2 % ränta (igen för enkelhetens skull), så blir räntekostnaden 3.333 kr/månad. Till det kommer samfällighetsavgift på ca 1.500 kr/mån, så då blir den totala kostnaden 4.833 kr/mån.

Vad tror ni man kan hyra ut en tvåa för, intill pendeltåget några stationer från Stockholm Central?

JAG SKA INTE SKENA IVÄG. Men 10.000:-/månad är ju definitivt ingen fantasisumma. Troligen kan man ta mer betalt också, men strunt samma, ni fattar poängen.

I EXEMPLET OVAN: Över 5.000 kronor in på kontot varje månad! (Minus herr Skatteverkets del då, om man ska vara krass och hålla sig till lagen).

DET VERKAR BRA! Men finns det baksidor, bortsett att man kan ha otur med hyresgäster och att räntorna kan gå upp? Jag har försökt läsa på om lån gällande ägarlägenheter, men kan inte se att det skulle vara några problem på den punkten. Det blir dock extra kostnader i form av lagfart och pantbrev. Är det någon som vet något som jag kan ha missat?

MIN UTHYRNINGSVISION skulle ju kunna utgöras av en lägenhet i stället för av en stuga som jag surrat om tidigare. Det är till och med bättre med tanke på att en nyproducerad lägenhet typ har noll underhåll.

SÅ, vad tror ni?
Hiss eller diss?

Vid regnbågens slut finns alltid en kruka guld :-)

Bo fint är att bo gratis!

RUBRIKEN FÅR EN SÄKERT ATT UNDRA. Men hur konstigt det än kan låta så är det faktiskt, något förenklat, sanningen för mig.

JAG OCH MIN SÄRBO skulle ha en liten framtidsdiskussion igår. Tyvärr hade vi lite olika uppfattningar om vad diskussionen egentligen skulle leda fram till, vilket gav upphov till att den till viss del spårade ur. Men innan det spårade ur diskuterade vi boendefrågan. Något vi har gjort sisådär tusen miljarder gånger tidigare, och ändå aldrig lyckats hitta en lösning som funkar till 100%. Det blir alltid kompromisser i någon form, och ofta är det mitt hästintresse som behöver kompromissas bort för att logistiken ska fungera. Eftersom jag inte vill kompromissa med det fortsätter vi vara särbos, vilket såklart har sina fördelar det också. Dock är ekonomin en rätt sur nackdel eftersom vi tillsammans betalar ca 18.000:- för två boenden, boenden som knappt används mer än 50% eftersom vi oftast är hos varandra. Dessutom har vi ett landsställe vi vill kunna nyttja ibland, så då blir ”användningsgraden per boende” (snacka om att använda omskrivna ekonomitermer) ännu lägre. 

AV EN SLUMP när jag flipprade runt på sociala media igår såg jag ett parhus som var till salu på Lidingö. Det var ett klassiskt parhus i hyfsat bra skick, ett sådant du kan hitta i ungefär vilken svensk stad som helst (då till en tredjedel av priset troligtvis). Det låg nära vattnet, väldigt nära, men saknade den sjöutsikt jag har idag. Å andra sidan saknar jag att bo i hus, så 130 kvm skulle kunna vara ett lindrande plåster på såren för att möjligen försaka en sådan detalj. Hypotetiskt talat alltså!

RÄKNEHJÄRNAN gick igång. Jag insåg att om vi tillsammans skulle köpa detta parhus skulle vår totala månadskostnad, inklusive drift och räntor, bli ca 5000:-/månaden, dvs 2.500 kr/person. Om vi snabbt räknar i huvudet skulle det betyda en gemensam kostnadsminskning för boende med totalt 13.000 kronor/månad!

INTE NOG MED DET! Detta specifika lilla hus hade dessutom en oinredd källarvåning med egen ingång. Hörde jag uthyrning?

HYR MAN UT KÄLLAREN blir det alltså GRATIS att bo i ett hus på Lidingö!

Eller, självklart förstår ju alla att inget är gratis och att vi i exemplet ovan har pyntat in mer än 50 % kontant i köpeskillingen. Men de pengarna har vi ju redan i form av nuvarande bostäder, så därför blir det liksom lite gratis ändå, om ni förstår mitt ologiska resonemang.

JAG SKULLE JU FAKTISKT KUNNA JOBBA 80%, eller 60% också för den delen, och ändå HA RÅD MED HÄST! Det enda är att jag skulle få en bit att åka till stallet (ca 2 mil) eftersom det är oerhört svårt (och sjukligt dyrt) att ha häst på just Lidingö. Men det finns ju en smidig tunnel numera, som ganska enkelt tar den bilburne till norrort.

LIDINGÖ eller någon av de andra snobbiga (förlåt mina fördomar) förorterna STOCKSUND och DJURSHOLM är faktiskt rent geografiskt platser som är möjliga för oss att bo på tillsammans. Med det menas att närheten till Stockholms innerstad bibehålls, och vi kan lösa logistiken som är uppbyggd däromkring.

MEN JAG VET INTE OM JAG VILL FLYTTA TILL NÅGON AV DESSA PLATSER. Även fast jag gärna vill bo i hus igen. Så precis som vanligt, och som så många gånger förut, spinner tankarna alltför fort och jag får så smått hjärtklappning och panik över alla beslut som borde kunna vara så enkla men som i verkligheten är så oerhört jäkla svåra! För jag är ju inte dummare än att jag fattar att jag både är oerhört priviligerad och att detta är ett i-landsproblem utan dess like.

MEN MED DETTA SAGT SÅ ÄR DET JU FAKTISKT BEVISAT I SKRIFT.
Jag kan både bli rik och ha en häst. Och bo i ett hus på Lidingö.

På fyra ben går den som jag gillar allra bäst...

JAG HAR BLIVIT OMBEDD att berätta lite mer om min pälskling, och det gör jag naturligtvis så gärna. Jag inser som sagt att han blivit lite nedprioriterad i bloggen, men det beror troligen på att jag hållt på med hästar i hela mitt liv, så det är liksom min vardag. Aktier, sparande och börsen däremot lär jag mig fortfarande massor om, och därför läggs fokus mer på ekonomi här. Jag vill ju bli RIK, så hästlivet inte blir ett bekymmer!

JAG KÖPTE MIN NUVARANDE HÄST för tre år sedan, alltså 2016. Då hade jag letat ganska länge efter en passande kompis, och nästan gett upp hoppet om att hitta någon alls. Jag ville känna den där RIDGLÄDJEN direkt när jag satt upp på hästen, men vid varje provridning blev jag besviken. Hästarna var för SEGA (jag vill ha energiska och pigga pållar), eller hade inget DRIV MOT HINDER (jag vill ha en häst som älskar att hoppa), eller också så gick de knappt att RIDA UT PÅ (jag älskar att rida i skog och mark och måste ha en häst jag kan rida ut själv på i alla miljöer).

JAG HITTADE HONOM TILL SIST. Bara några mil utanför Stockholm faktiskt. Hans tidigare ägare var toppen att ha att göra med, så jag fick rida honom flera gånger under en månads tid innan jag tog beslutet att köpa. Men jag kände egentligen efter fyra sekunder att han var rätt för mig, även om den första provridningen inte gick särskilt bra. Det är en MYCKET pigg och känslig häst, och när han missförstod mina signaler hoppade han rätt upp i luften och försökte sedan springa iväg. Det har dock blivit bättre sedan dess :-).

HAN ÄR IMPORTERAD FRÅN IRLAND. Där lär sig hästar oftast bara att springa fort och hoppa, och det var väl lite det han kunde när han kom till Sverige. Nu kan han lite mer, även om han aldrig kommer bli en dressyrhäst.

HAN ÄR 10 ÅR OCH GANSKA LITEN, bara ca 154 cm. Alltså bara några centimeter över ponnymåttet. Fast jag är inte så stor jag heller, så det funkar bra. Hans storlek gör honom dock något begränsad i hoppningen, han har för korta steg (och för dålig galopp) för att hoppa stora banor med långa avstånd mellan hindren. Men det gör inget alls, vi tränar och tävlar på meter-nivå är är nöjda och glada med det.

HAN HOPPAR ALLT! Han har ALDRIG vägrat på ett enda hinder jag styrt honom mot. Vi travhoppar enstaka hinder på 120 cm, och han skuttar snällt över. Han är också härlig att rida ut på, och älskar att få springa JÄTTEFORT, även om han inte alltid får sin vilja genom.

HAN ÄR SNÄLL. Mot allt och alla. Protesterar inte ofta, och går med på bad, transportering och veterinärkoller. Han har bra hovar och klarar att äta allt utan att bli för tjock. En mycket praktisk liten häst faktiskt!

JAG GICK DOCK IGENOM en tung period förra hösten, och nu ska jag göra en ekonomi-koppling till min hästhistoria. Min dotter skulle då flytta hemifrån för att plugga, och hennes boende i den nya staden blev en ganska rejäl utgift (och en löpande kostnad). Samtidigt gick höpriset upp på grund av torkan, och i stället för 3,10 kr/kg skulle jag betala nära 8 kr/kg! Stallhyran höjdes i samma veva, och tro det eller ej - min vanligtvis friska häst blev halt på ett bakben! Jag fick PANIK över allt större utgifter och mådde riktigt dåligt.

TACK OCH LOV hittade jag en bra lösning! En bekant som just köpt sin första unghäst behövde en sällskapshäst, och eftersom veterinären inte kunde hitta orsaken till varför min häst var halt så fick jag rådet att låta honom gå i stora hagar under en period för att öka hans rörlighet i kroppen. Han skulle dock inte ridas, men som sällskapshäst kunde han ju gå! Så förra hösten flyttade han ut en lite längre bit från stan där han numera går i jättestora kuperade hagar och mår gott. FRISK blev han ganska fort också!

PÅ GÅRDEN DÄR HAN STÅR NU har han det toppen, och mina utlägg har minskat. Det finns nämligen hö så det räcker och blir över från gårdens egen skörd. Dessutom går han och hans kompis ute nästan jämt, även fast det finns stall och boxar vid behov. Eftersom hon som har gården dessutom får rida honom ibland så står hon för vissa kostnader som motprestation också.

PROBLEMET är bara att det är lite långt för mig när jag ska åka och rida honom. Men jag vill heller inte flytta tillbaka honom eftersom han har det så himla bra där han är, och kostnaderna är låga. Jag har fått frågan från hon som hjälper mig (och har gården) om hon inte kan få KÖPA honom, men jag får lite panik vid tanken och säger just nu NEJ. Fast den här lösningen är inte hållbar i all evighet heller.

JAG ÄLSKAR DEN DÄR HÄSTEN och vill att han ska ha det bra. Ibland tänker jag att det kanske skulle funka att vara utan häst ett tag (och ända kunna rida/hälsa på ibland), men jag undrar hur jag i så fall någonsin skulle kunna hitta en ny häst framöver. För ska jag ha en ny häst måste den ha samma grundkvaliteér som den nuvarande, men gärna vara lite större och mer utbildad. Vad tror ni händer då?

DEN BLIR SVINDYR!

Så just nu är jag faktiskt i limbo på något sätt, och vet inte riktigt hur jag ska bete mig för att alla (det vill säga häst, jag och min medhjälpare) ska få till det på bästa sätt. Men jag vet att jag VILL ha häst och att jag VILL utveckla min ridning. Att leva hästliv för mig är nämligen ungefär lika naturligt som att borsta tänderna.

TÄNK OM MIN SÄRBO kunde bo lite mer lantligt så vi hade kunnat bo ihop? Med lägre boendekostnader hade hästen i princip varit en icke-fråga. Men han bor, och "måste" bo i stan några år till, och Stockholm City kan aldrig bli ett alternativ för mig. Det finns liksom ingen naturlig möjlighet till hästliv där.

SÅ ÄR SITUATIONEN JUST NU. Jag gissar att jag får anledning att återkomma med en uppdatering...

Ett litet aktietillskott

SOM NI KÄNNER TILL så går det ju lite upp och även en hel del ner på börsen just nu. Eftersom jag spanar särskilt på INVESTOR (japp, jag investerar stolt i mellanmjölkssegmentet) och aktien föll lite idag så slog jag till och köpte några stycken. Jag hade inte så vansinnigt mycket att spendera, men det räckte till ett JÄMNT antal i alla fall :-).

Grafen visar aktiekursen för Investor 5 dagar tillbaka. Jag lyckades köpa idag klockan 14.00, ser ut som jag prickade in tiden ganska bra. Jag spanar vidare och fyller på om andan och ekonomin faller på.

(Edit 2019-08-14: Andan föll tydligen på, köpte just 10 Investor till á 432,80 stycket...)

BANKERNA fortsätter falla. Ja, aktiekursen vill säga. Handelsbanken är nere under 85 kronor nu, men jag tänker ändå inte köpa mer bank för stunden. Jag måste lära mig att hålla mig till de beslut jag tagit och inte ändra planen för min någorlunda genomtänkta strategi. Det har många av er som bloggar fått mig att ta på allvar, och det tänker jag göra! Däremot kan jag tänka mig att köpa mer Xact Högutdelande, och tror att det får bli nästa shoppingmål. (Mitt månadssparande har jag i fonder, så när jag skriver om inköp här är det alltid UTÖVER månatligt sparande! De köpen känns extra roliga och får därmed lite extra uppmärksamhet.)

HELA DAGEN IDAG har jag varit på ett seminarium med mina kollegor och min nya chef. Nu vet alla om mina planer på att arbeta mindre, och alla är positiva och stöttande. Skönt! Vi fick även möjlighet att mer djupgående gå igenom gruppens arbetsuppgifter för att kunna fördela dem på bästa sätt, och jag var nog ganska tydlig gällande hur jag vill jobba framöver. Det kändes sammantaget som en värdefull dag, och det var precis det jag hoppats på. Sedan återstår att se hur det kommer fungera rent praktiskt, att sätta nya rutiner är inte alltid helt smärtfritt. Den som lever får se?

MIN FANTASTISKA DOTTER är hemma på sällsynt besök, efter en vecka i medeltidsläger på Gotland. Vi har haft en underbar kväll och pratat om livet i allmänhet, men mest om parförhållanden och relationer. Hon är i sin första seriösa relation, och jag inser hur extremt lika vi tänker. Jag visste det redan innan, men just gällande relationer märks det extra tydligt. Jag kan nästan avsluta hennes meningar, och förstår hennes poänger nästan innan hon själv gör det. Älskade unge!

DET ÄR BÅDE BRA OCH DÅLIGT att vara så lika. Det är bra för att jag förstår henne och kan ge henne tips och råd, förhoppningsvis utan att låta som en omodern och jobbig morsa. Men det är dåligt också, för jag vet i vilka situationer hon blir och kommer bli jätteleden/sårad och känna sig orättvist behandlad. Samtidigt är hon, trots att vi är väldigt lika, både smartare och modigare än vad jag var i hennes ålder. Det finns med andra ord hopp, och jag vet att hon kommer klara av livet på ett alldeles utmärkt sätt.

Jösses vad jag är stolt över henne!