Tjejmilen och alternativa sparmetoder

DET ÄR FANTASTISKT ATT SE TILLBAKA IBLAND. Särskilt när man inser hur mycket som har förändrats (till det bättre). Ett bra exempel är träning och motion, i alla fall i mitt fall.

FÖR 10 ÅR SEDAN var min "enda" träning ridning 1 gång/vecka, samt lite promenader. Jag provade springa någon gång, men orkade inte runt det 2,1 km långa korta motionsspåret jag hade precis intill mitt hus. Jag kunde inte för mitt liv förstå hur folk sprang löplopp på en mil eller mer, men hade kanske ändå en förhoppning om att någon gång orka 5 km.

FÖR 5 ÅR SEDAN var konditionen lite bättre. Jag hade egen häst och med det kom mycket vardagsträning i form av hölastning, mockning, dagliga ridpass och annat som hör hästlivet till. Jag bestämde mig då, i mars tror jag det var, för att satsa på att orka springa 5 km och anmälde mig till VÅRRUSET som går av stapeln i maj.

SEDAN KÖRDE JAG HÅRT! Jag följde ett program jag hittat i någon tidning (ett enkelt och bra sådant som faktiskt gick att hålla sig till), och började springa 3-4 gånger i veckan. Träningspassen bestod av ibland korta och ibland lite längre träningspass, med intervaller och backlöpning. När maj månad kom och loppet skulle gå av stapeln var jag nervös, men startade i alla fall.

JAG SPRANG PÅ 29,17 och var så himla nöjd med att ha klarat loppet på under 30 minuter! Sedan dess har jag sprungit Vårruset varje år, och i år sprang jag på 27,13.

FÖRRA ÅRET SPRANG JAG ÄVEN LIDINGÖLOPPET 15 KM, och även om det var tufft så var det fullt genomförbart!

IGÅR VAR DET DAGS FÖR TJEJMILEN I STOCKHOLM, ett lopp jag anmälde mig till i februari tror jag. Jag är faktiskt sämre tränad i år än vad jag var förra året, så det kändes inte som det skulle bli enkelt, men när min särbo frågade om mina tankar innan loppet svarade jag "Äh, jag tror det blir tungt, men spela roll - det är ju bara en mil, det klarar man ju".

TÄNK OM JAG FÖR 10 ÅR SEDAN VETAT ATT JAG SKULLE SLÄNGA UR MIG DEN MENINGEN, OCH ÄRLIGT MENA DET!

Jodå, loppet blev som väntat. Tungt och varmt (ca 25 grader och sol), och jag fick kämpa lite hårdare än jag önskat. Men i mål kom jag på 1,05, och även om jag såklart velat klara mig under timmen så tänker jag inte göra en stor grej utav det. Jag är nöjd!

EXEMPLET OVAN FÅR MIG ATT DRA PARALLELLER TILL EKONOMI. Att man faktiskt kan komma väldigt långt med rätt inställning, långsiktig strategi och ett annorlunda sätt att tänka.

PÅ KVÄLLEN, efter loppet, ville min snälla särbo bjuda mig på restaurang. Han vet min inställning till att göra av med pengar på det sättet, men det var en fin kväll och han insisterade. Sagt och gjort, vi hamnade på en trevlig uteservering med smårätter och en flaska vin, och kom rätt snart in på området sparande och pengar i stort.

MIN SÄRBO DRIVER EGET FÖRETAG, och har alltid gjort det. Hans inkomster varierar mellan åren, och förra året var tuffare än vanligt. Han lärde sig den hårda vägen att tänka mer ekonomiskt, och är nu världsmästare i att handla till extrapriser :-). Annars gillar han att konsumera mer än jag, och jag inser ju att vi måste hitta någon form av kompromiss. Det kan ju inte vara så att jag ska spara varenda öre jag äger och har och han ska stå för allt nöje bara för att han inte har lika svårt som jag att ta upp plånboken!

I ALLA FALL så tyckte jag att han sa en ganska smart grej. Han sa såhär: "Jag tänker för varje extra utgift jag tar på mig spara lika mycket i en fond. Har jag inte råd att göra det så tänker jag inte ta på mig utgiften"

DET BETYDER I KORTHET att han igår betalade 1.500 kronor för vår middag, men också lade undan samma summa för sparande. Om jag skulle tänkt lika skulle jag inte kunnat gått ut på restaurang, för jag har inte 3.000 kronor, dvs 1.500 för mat och 1.500 för sparande just nu, men han ansåg att han kunde göra så den här månaden och då gjorde han det.

JAG ÄR I GRUNDEN mer för ett strategiskt sparande, men i hans fall tror jag detta kan vara en superbra idé. Det får honom att tänka till kring varje utgift och ta ett medvetet beslut kring vad han gör med sina pengar.

BARA FÖR ATT FÖRTYDLIGA SÅ HAR VI JU FÖR ÖVRIGT lite olika förutsättningar för sparande och framtida pengaflöde. Han kan genom företaget ha väldigt förmånliga försäkringar, göra pensionsavsättningar och även få tillskott i form av utdelningar ibland. Så vi kan inte jämföra oss helt och fullt i vår hantering av ekonomiska spörsmål, men just därför är det väldigt intressant att diskutera detta med honom. (Tycker jag, han är nog en smula trött på mig :-)).

MEN VAD TROR NI?
Finns det logik i min särbos tankar kring konsumtion vs sparande? 

30.000 peppade tjejer inför starten. Girlpower!