Att få en knuff i rätt i riktning

Jag har inte semester den här veckan. Det är inte hela världen, jag har ett flexibelt jobb och kan sköta det mesta hemifrån. Det har varit extra skönt nu, för jag har varit förkyld och typ hostat sönder de flesta inre organ känns det som, och hemma hos mig själv så stör jag ingen med mitt hostande.

JAG ÄR DEN ENDA på min avdelning som jobbar den här veckan. Det är okej, vi har en liten intern uppgörelse att man trots att man har semester ansvarar för "sina" uppgifter i den mån man kan. Som exempel, när jag har semester går jag ändå in och bevakar vår gemensamma mailkorg. Det gör jag för att jag vill ha koll, och det tar typ max 10 minuter om dagen. Jag ser även till att ha full koll på att jag avslutat alla mina pågående uppgifter INNAN jag går på semester, alternativt bollar över uppgifter till en kollega i god tid. Sedan finns jag till hands vid akuta frågeställningar. Självklart gör jag detta frivilligt, och som kompensation kan man få sluta tidigare någon dag eller vara helt ledig med betalning om man ska i väg på något.

DET PASSAR MIG ATT JOBBA SÅ.

De flesta av mina kollegor tycker samma sak, därför funkar det vanligtvis bra. Sommarperioden är lugn, och ingen av oss behöver jobba ihjäl sig.

MEN I DAG FUNGERADE DET INTE ALLS!

Plötsligt så satt jag med en hög arbetsuppgifter som skulle varit utförda redan förra veckan, när JAG hade semester. Dessa uppgifter har jag aldrig jobbat med tidigare, men eftersom det bara var jag som var tillgänglig var jag tvungen att försöka.

NÅGON HAR ALLTSÅ MISSAT eller troligen STRUNTAT I SIN DEADLINE och låtit mig få ta över hans skit! (Jag är den enda tjejen i vår grupp, så jag bjuder på att det är en person av manligt kön. Gillar inte ordet "hen").

Efter att ha svurit, gråtit (nästan), haft ångest och smärre panik ringde jag min kollega på semestern. Kom bara till hans telefonsvarare som berättade för mig att han hade semester och låg på stranden. Jag messade och bad honom ringa, men fick inget svar då heller.

NU BRANN DET!

Jag fick tag på en annan kollega, en väldigt snäll sådan. Trots att han var på fest satt han med mig i över en timme på på telefon och försökte bena ut alla frågetecken.

Under tiden blev jag jagad av flera högre chefer runt om i Europa som undrade varför det dröjde och varför vi inte hållit vår deadline. Arbetsuppgiften var alltså betydande och väldigt viktig för många personer i hela världen.

JÄVLAR I MIN LILLA LÅDA vad jag var arg! Man FÅR inte sätta sina kollegor i den situationen som jag blev satt i idag!

När jag skriver detta har jag fått iväg ungefär hälften av den information som skulle skickas vidare, och resten har jag fått dispens med till i morgon. Hoppas innerligt att någon chef är på kontoret då, det är beslut som måste fattas på högre nivå än min.

JAG KOMMER DEFINITIVT lyfta det som hände idag till vår chef och ta upp det som ett exempel för hur jag INTE får energi på ett jobb. Självklart ska jag prata med den person som borde gjort det här jobbet också, det är nämligen inte första gången som deadlines missas...

MEN DET KOM EN BRA SAK UR DAGENS KAOS OCKSÅ! Jag blev ÄNNU mer säker på att jag ska förändra mitt liv, och att jag ska kämpa på som en dåre för att kunna hoppa av det här ekorrhjulet i sinom tid. Tills dess kommer jag vara VÄLDIGT tydlig mot mina medarbetare rörande var mina gränser går!

(Ber om ursäkt i fall jag låter som ett halvt väckelsemöte i vissa inlägg :-)).

Ska vi prata ekonomi en stund då?
Jag har köpt aktier i Swedbank nu.