Ekonomiska mål

onsdag 13 maj 2020

Livspaus


JAG HAR KOMMIT ATT KALLA DEN SÅ, min kommande tillvaro. Livspaus. Jag gillar det, det innebär en hel massa olika saker. Lugn och ro, tid för reflektion, en möjlighet att lära sig nya saker, en omstart, en tid att vara kreativ, en chans att nätverka.

NU ÄR DET BARA TVÅ DAGAR KVAR. Det känns skönt, och lite konstigt. Fast jag har tagit tag i en hel del, och precis i dag kom min studielitteratur för den utbildning jag bestämt mig för att läsa under det kommande året.

MEN STUDERA? Var det inte en livspaus? Jo, men studier passar perfekt in i min livspaus! Eftersom den inte är CSN-berättigad krockar den inte heller med A-kassereglerna som annars kan vara lite stökiga (och till viss del dumma). Men denna kurs kan jag läsa medan jag är arbetslös, och så länge jag står till ”arbetsmarknadens förfogande” som det så fint heter kan inget hindra mig från att lära nytt!

JAG GILLAR JU ATT STUDERA! Den utbildning jag nu påbörjat är i grunden en tvåårig YH-utbildning, men eftersom den kan läsa i valfri takt tror jag att jag kan slutföra den på ett år i stället för två. Storhetsvansinne? Nej, jag tycker bara generellt att ”fulltidsstudier” brukar betyda ”halvtidsstudier”, så vi får väl se om jag har rätt.

STUDIERNA SKER 90% PÅ DISTANS, och riktar sig mot social omsorg och pedagogik. Eftersom jag inte har någon utbildning åt det hållet sen innan tror jag det kan vara väldigt bra för mig om jag ska kunna satsa på min dröm. (Perfekt för valp också, om man ska vara hemma mycket :-)).

JA, DRÖMMEN! Har ni missat den? Ok, jag kanske inte varit helt tydlig, men ni vet ju att jag gillar djur och vill ha en hund, right? Sedan vill jag gärna jobba med att hjälpa människor, och gärna få bidra till att människa och hund samspelar i större utsträckning än idag. Det finns så mycket studier på hundens effekter på barn med olika diagnoser, ungdomar med stökig bakgrund eller ensamma äldre. Så, drömmen är väl att utbilda även hunden till en social tjänstehund, och sedan arbeta tillsammans i ett pedagog- eller vårdhundsteam!

DET ÄR EN LÅNG VÄG DIT, och det kan uppstå en hel del hinder på vägen. Först måste jag ju ha en hund, sedan rätt hund för uppgiften (därför är jag noga med uppfödare), hunden ska klara sin utbildning (med min hjälp) och jag ska ha en utbildning. Sedan ska vi få jobb också!

MEN VET NI VAD? Om man inte vågar så vinner man inget, om man inte börjar gå så kommer man aldrig i mål, vill man så kan man och alla andra tusen klyschor ni kan komma på!
Det ligger en sanning i dem alla…



Stör ej! Livspaus pågår.

4 kommentarer:

  1. Låter som ett helt fantastiskt upplägg! Heja dej och all lycka till.

    Kram, Anneli

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men åh, tack! :-). Ibland måste man våga chansa också!

      Tänkte på dig idag när jag var inne en sväng på Svenskt Tenn :-)

      Radera
  2. Jag tror på dig Louise. Gå i dina drömmars riktning.

    // Atlas

    SvaraRadera
  3. Tack Atlas, det känns bra att höra!

    SvaraRadera

Ibland blir man ödmjukt tacksam och lycklig!

JAG TROR MAN kan kalla den här bloggen nedlagd. Stängd för gott. Over and out liksom. Jag trodde också att alla tidigare läsare uppfattade d...