Att inte göra något alls...?

JAG MÅSTE NOG HA EN STÖRNING. Eller så känner någon igen sig? Man har orimliga krav på sig själv, stressar upp sig i onödan och känner sig oduglig när man inte hinner allt man tänkt?

IDAG VAR DET MIN LEDIGA DAG. Såsom i ledig från jobbet. En underbar dag, älskar att inte behöva ställa klockan på morgonen! Så en lång frukost med påtår unnade jag mig när jag vaknade.

SÅ, VAD HAR JAG GJORT SEN?

- Ridit en tur i skogen samt putsat sadel och träns
- Tagit en 6 km lång promenad
- Gjort mitt sluttest i etologikursen (ett gediget jobb om ca 3 timmar)
- Rensat vattenlåset i köket där det varit stopp i typ två månader
- Lagat linsgryta till middag (och som matlåda i morgon)
- Bäddat rent i sängen
- Haft en telefonintervju
- Slagit in julklappar
- Allmänt fix och trix såsom dusch med hårinpackning

Nu slänger jag in en "over-night-oat" till frukost i morgon, samt bränner lite pepparkakor (det bästa jag vet, när de är just brända på gränsen till svarta) som jag ska ha till kvällsfikat.

SAMTIDIGT GÅR JAG RUNT MED LITE DÅLIGT SAMVETE. Tänker på jag INTE gjort (typ hämtat ut ett paket och dammsugit), och känner lite att "vad har jag gjort för nytta idag då!?". Är till och med lite stressad (för det susar i öronen, typiskt stressymptom hos mig).

DET ÄR LITE SJUKT NÄR MAN TÄNKER EFTER.
Och jag bör nog tänka efter, för såhär kan man ju inte ha det...

Det värsta är att jag inte alls är såhär snygg!