Ekonomiska mål

fredag 16 augusti 2019

Bo fint är att bo gratis!


RUBRIKEN FÅR EN SÄKERT ATT UNDRA. Men hur konstigt det än kan låta så är det faktiskt, något förenklat, sanningen för mig.

JAG OCH MIN SÄRBO skulle ha en liten framtidsdiskussion igår. Tyvärr hade vi lite olika uppfattningar om vad diskussionen egentligen skulle leda fram till, vilket gav upphov till att den till viss del spårade ur. Men innan det spårade ur diskuterade vi boendefrågan. Något vi har gjort sisådär tusen miljarder gånger tidigare, och ändå aldrig lyckats hitta en lösning som funkar till 100%. Det blir alltid kompromisser i någon form, och ofta är det mitt hästintresse som behöver kompromissas bort för att logistiken ska fungera. Eftersom jag inte vill kompromissa med det fortsätter vi vara särbos, vilket såklart har sina fördelar det också. Dock är ekonomin en rätt sur nackdel eftersom vi tillsammans betalar ca 18.000:- för två boenden, boenden som knappt används mer än 50% eftersom vi oftast är hos varandra. Dessutom har vi ett landsställe vi vill kunna nyttja ibland, så då blir ”användningsgraden per boende” (snacka om att använda omskrivna ekonomitermer) ännu lägre. 

AV EN SLUMP när jag flipprade runt på sociala media igår såg jag ett parhus som var till salu på Lidingö. Det var ett klassiskt parhus i hyfsat bra skick, ett sådant du kan hitta i ungefär vilken svensk stad som helst (då till en tredjedel av priset troligtvis). Det låg nära vattnet, väldigt nära, men saknade den sjöutsikt jag har idag. Å andra sidan saknar jag att bo i hus, så 130 kvm skulle kunna vara ett lindrande plåster på såren för att möjligen försaka en sådan detalj. Hypotetiskt talat alltså!

RÄKNEHJÄRNAN gick igång. Jag insåg att om vi tillsammans skulle köpa detta parhus skulle vår totala månadskostnad, inklusive drift och räntor, bli ca 5000:-/månaden, dvs 2.500 kr/person. Om vi snabbt räknar i huvudet skulle det betyda en gemensam kostnadsminskning för boende med totalt 13.000 kronor/månad!

INTE NOG MED DET! Detta specifika lilla hus hade dessutom en oinredd källarvåning med egen ingång. Hörde jag uthyrning?

HYR MAN UT KÄLLAREN blir det alltså GRATIS att bo i ett hus på Lidingö!
Eller, självklart förstår ju alla att inget är gratis och att vi i exemplet ovan har pyntat in mer än 50 % kontant i köpeskillingen. Men de pengarna har vi ju redan i form av nuvarande bostäder, så därför blir det liksom lite gratis ändå, om ni förstår mitt ologiska resonemang.

JAG SKULLE JU FAKTISKT KUNNA JOBBA 80%, eller 60% också för den delen, och ändå HA RÅD MED HÄST! Det enda är att jag skulle få en bit att åka till stallet (ca 2 mil) eftersom det är oerhört svårt (och sjukligt dyrt) att ha häst på just Lidingö. Men det finns ju en smidig tunnel numera, som ganska enkelt tar den bilburne till norrort.

LIDINGÖ eller någon av de andra snobbiga (förlåt mina fördomar) förorterna STOCKSUND och DJURSHOLM är faktiskt rent geografiskt platser som är möjliga för oss att bo på tillsammans. Med det menas att närheten till Stockholms innerstad bibehålls, och vi kan lösa logistiken som är uppbyggd däromkring.

MEN JAG VET INTE OM JAG VILL FLYTTA TILL NÅGON AV DESSA PLATSER. Även fast jag gärna vill bo i hus igen. Så precis som vanligt, och som så många gånger förut, spinner tankarna alltför fort och jag får så smått hjärtklappning och panik över alla beslut som borde kunna vara så enkla men som i verkligheten är så oerhört jäkla svåra! För jag är ju inte dummare än att jag fattar att jag både är oerhört priviligerad och att detta är ett i-landsproblem utan dess like.

MEN MED DETTA SAGT SÅ ÄR DET JU FAKTISKT BEVISAT I SKRIFT.
Jag kan både bli rik och ha en häst. Och bo i ett hus på Lidingö.



2 kommentarer:

  1. Och om ni inte lägger in allt från försäljning av tidigare bostäder, utan kör på kanske 60 % belåning, så kanske du kan investera lite av pengarna istället? Och ändå ha låg belåning. Tyckte han att det var en bra lösning? Måste ju fungera för er båda.

    Jag vill bo mer lantligt, men sambon vill inte det tyvärr... så det blir ju lite knepigt när två ska bestämma som inte vill samma. Hade vi sålt vårt hus och flyttat ut på landet hade vi kunnat få loss mycket pengar att investera. Men men... vad allt hade varit mycket enklare om bara jag fått bestämma i vår familj :-)

    Hoppas ni kommer på en lösning som passar er båda.
    Mvh FBM

    SvaraRadera
  2. I exemplet ovan är belåningsgraden faktiskt bara ca 30%, men det är ju bara ett ungefärligt exempel. Jag tror att min särbo gärna vill ha under 50% i belåning för att slippa amortering. Han är inte emot att spara på börsen, men han är inte speciellt insatt i det hela, och därför lite "skeptisk". Men jag skulle nog se till att ha lite pengar fortsatt investerat :-).

    Ja, det är väldigt knepigt när man är två som ska bestämma! Jag vill ju också bo lantligt egentligen, och min särbo är inte emot det i sak, men det kommer funka rent praktiskt om först ca 5 år.

    Jag är dessutom lite feg...och tänker att det är bättre att jag har koll på "mitt" i form av boende och pengar, så inget kan gå fel. Men om vi är två har vi ju helt andra möjligheter, så jag kanske borde våga chansa lite mer. Vi har ändå varit tillsammans i snart 10 år, så vi känner varandra rätt väl :D.

    Tack för dina insiktsfulla kommentarer!

    SvaraRadera

Jo nu ska ni få höra!

I TRE MÅNADER har mitt hundcenter varit öppet nu, och jag har aldrig jobbat hårdare i hela mitt liv! När väl representanten från Länsstyrels...