JAG HAR NÄMLIGEN INGET TÅLAMOD ALLS!
Eller jo, jag klarar av att spara långsiktigt och med det förhoppningsvis se resultat om en sådär 10 år. Men gällande annat är jag hopplös!
Typ nu då, när jag själv tycker jag kommit på en LYSANDE, BRILJANT affärsidé! Som är genomförbar, inte för dyr att starta upp och där det bör finnas ett behov (det har jag själv fått erfara). Då vill jag liksom bara att det ska hända NU, och vara klart i MORGON.
Jag vill ju inte göra inköp, vänta på dessa, hitta någon som hjälper mig med en hemsida, tänka på företagsbiten och skatteregler och sådant...
Eller JO, det vill jag väl också egentligen, det är kul att se något ta form från idé till genomförd handling, men jag vill liksom inte vänta en enda sekund.
VARFÖR VÄNTAR JAG DÅ?
Jo, av två skäl. Dels måste tanken landa lite mer i huvudet, ramla runt och centrifugeras bland hjärncellerna så jag verkligen kan hålla fast vid ståndpunkten att det hela faktiskt är en bra idé. (Ibland kan jag nämligen vara något impulsiv).
Det andra skälet är att min särbo möjligen skulle kunna vara behjälplig på ett positivt sätt i det här projektet. Men där går det inte lika fort kan jag säga! Han måste liksom få bearbeta saker i sin egen takt, och nu är han dessutom på semester. Går liksom inte att stressa fram action då :-).
JAG FÖRSÖKER HÅLLA HUVUDET KALLT och tänka att detta kan ju bli superkul att pyssla med till hösten?
"HÖSTEN!?" skriker alla mina rastlösa och något stressade inre demoner, "VET DU HUR LÅNGT DET ÄR KVAR TILL HÖSTEN!?"
(Det är tyvärr inte så långt kvar till hösten säger mitt sorgsna hata-mörkret-alias).
Nåväl, det är kul att få ideér, utan dem skulle man ju aldrig kunna förverkliga något. Så jag tar och gnuggar vidare på detaljerna om just denna idé och hoppas att något gott kommer ut av det hela i slutänden. Alltid lär man sig något!
JUST JA, KOMMER NI IHÅG STUGAN JAG VILLE KÖPA FÖR ATT HYRA UT?
Det gick inte. Jag tog reda på jättemycket fakta (och mäklaren var faktiskt riktigt duktig och hjälpsam), men det föll på att man satt fast i en förening där uthyrning förvisso var möjligt, men väldigt krångligt. Så jag fick släppa den idyllen (men letar vidare!).
ALLTSÅ! Tålamodet må vara en fiskares bästa vän.
Men inte min.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar