JAG HAR TUR, jag är inte speciellt intresserad av att tävla. Däremot älskar jag att hoppa, och vill absolut ha råd att träna för bra tränare. Träningar (och tävlingar) är dyrt! Inte i förhållande till vad man får ut av det, jag vet att tränare ska ha betalt för sin tid, men om man vill träna regelbundet kostar det pengar, inte mer med det.
NÄR JAG VAR YNGRE hade jag inte råd med egen häst, så jag var fodervärd. Det innebär att man tar över hästen som sin egen och står för alla utgifter, men man äger inte hästen. Jag stod i billiga kollektivstall där man fick sköta allt själv, det vill säga: I nian och gymnasiet gick jag upp 05.00, cyklade 3 km till stallet för att fodra och släppa ut hästar, sedan cyklade jag hem för att duscha, äta frukost och ta bussen till skolan. Jag tror det var på grund av att jag skötte allt detta utan att klaga som mina föräldrar trots allt stöttade mig med pengar till foder, strö, hovslagare och annat nödvändigt.
MEN JAG VILLE HA EN EGEN HÄST! Så jag sparade. Vid varje födelsedag, jul och så fort jag fick en slant över så sparade jag den på banken. Det tog ca fem år, innan jag ÄNTLIGEN kunde ge mig ut på hästjakt, och efter ett antal provridningar hade jag hittat en femårig connemaravalack som fick mitt hjärta att smälta (connemara är fortfarande min favoritras). JAG HADE UPPNÅTT MITT MÅL, och det var en fantastisk känsla!
Eftersom jag hade haft häst tidigare och stod i samma stall så ökade inte kostnaderna så mycket, och jag kunde "driva runt" projektet ganska bra.
MEN EFTER NÅGRA ÅR FLYTTADE JAG TILL STOCKHOLM. Det var MYCKET dyrare att ha häst här! Även enklare kollektivstall kändes dyra i jämförelse med vad jag betalat tidigare, och till slut fick jag ge upp. Jag var tvungen att sälja...(dock till världens bästa person, som faktiskt fortfarande har honom kvar. Han är nu 29 år gammal!).
Jag var utan häst i många år. Jag var medryttare (inte min grej), red på ridskola och försökte hålla i gång ridningen bäst jag kunde. Men för ca sex år sedan flyttade jag till ett liten lägenhet som låg precis intill ett stall, och längtan blev för stor. Jag fick en stallplats och var återigen på jakt efter en bästa kompis.
DET ÄR INTE LÄTT att hitta rätt häst, och jag var nära att ge upp när jag hittade min nuvarande prins. Han är en pigg och tuff liten irländare, hoppar allt och är ljuvligt snäll att hantera. Perfekt!
MEN OM HAN HOPPAR ALLT, VAR HAN INTE DYR DÅ??
Nej, det kan man inte påstå. Det beror på att han är liten, bara strax över ponnymåttet. Hästar blir billigare då, för troligen kommer de inte kunna tävla på någon högre nivå. Även om de kan hoppa högt så är steget kortare, och då kommer problem med kombinationer och annat. Men jag gillar små hästar, så just för mig var han helt perfekt! De tävlingar vi varit med i har gett oss placeringar och felfria ritter varje gång, just för att jag är nöjd med att hoppa på meternivå.
MEN JAG HAR FÅTT OFFRA MYCKET! Utekvällar, resor och annat har fått stryka på foten. Ofta har jag haft "ekonomi-ångest" och en klump i magen.
Vi gör ett litet räkneexempel för att köpa och äga häst i Stockholm:
Inköp av häst:
65.000:- (engångskostnad)
Löpande kostnader per månad:
3.000:- (stallhyra)
1.800:- (foder)
800:- (hovslagare)
700:- (försäkring)
1.200:- (träning)
500:- (övrigt, t ex vaccination, avmaskning och prylar)
Summa: 8.000:- (som exempel vad jag betalade i mitt tidigare stall)
Detta innebär att de löpande kostnaderna uppgår till hela hästens inköpskostnad på bara 8 månader!
En tankeställare för den som inte har koll.
VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT MINSKA OMKOSTNADERNA DÅ?
Det är inte lätt, men om man inte är alltför bekväm så kan man faktiskt få ner månadskostnaden lite. Exempelvis:
1) Stå uppstallad i kollektivstall UTAN RIDHUS. Det är ofta billigare, och ofta även bra för hästen. Många hästar går alldeles för många timmar i ridhus. Rid ut! Rid dressyr på öppna fält! Bra träning, och du sparar en peng.
2) Stå uppstallad LÄNGRE BORT från stan. Detta passar inte alla, särskilt inte dig som vill rida varje dag, då ökar bensinkostnader och annat. Men det kan vara ett alternativ för dig med äldre/yngre häst som inte rids mycket. Det är ofta både billigare och kanske finns mer mark som möjliggör större hagar (hagar är generellt ett problem i många stall i Stockholm tycker jag).
3) Stå på LÖSDRIFT! Personligen älskar jag lösdrifts-tänket. Jag tror hästar SKA vara ute så mycket som möjligt. Men se upp! Det finns många som tror att lösdrift betyder att man bara struntar att ta in hästen på natten. Så är det inte! En bra lösdrift kräver underhåll, bra utfodringsrutiner, riktiga ligghallar, bra tillgång på vatten, och tillsyn för hästarna. I Stockholm finns ett par riktigt bra som jag kan rekommendera om någon så önskar.
4) Se över din FÖRSÄKRING! Jag gjorde just detta bara för några veckor sedan. Genom att byta försäkringsbolag minskade jag kostnaden med 3.500 kronor/år!
5) TRÄNA I GRUPP! Det är alltid billigare att träna med flera andra då ni delar på tränarens bensinkostnader och ev också på timpenningen. Dessutom roligare att bygga bana med kompisar!
6) Lär dig slå på TAPPSKOR. Då slipper du ringa hovslagaren för ofta.
7) Var inte HYSTERISK! Många ringer veterinären för minsta lilla skråma. Inse att en häst, precis som en människa, klarar av mindre sår och skavanker alldeles utan ingripande. Tvätta, håll koll och låt hästen röra sig så normalt som möjligt så går det troligen över.
8) Se över FODERSTATEN! Många ger alldeles för mycket kraftfoder till sin häst. Med ett bra grovfoder krävs väldigt lite kraft, och kraftfoder är dyrt!
Personligen har jag använt mig av en kombination av tips 1 och 3. Jag har valt en seriös lösdrift en bit utanför stan. Det ger min häst jättestora hagar (med gräs) och jag måste inte åka ut en viss tid för att mocka, ta in/ut eller fylla höpåsar, utan kan göra det när det passar mig. På så sätt har jag kunnat spara både TID och PENGAR - och det är väl det vi vill, eller hur!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar