Ekonomiska mål

lördag 20 juli 2019

Felberäkning

JAG HAR EN VÄLDIGT COOL DOTTER. Hon flyttade hemifrån förra året, blott 15 år gammal, för att läsa ett speciellt gymnasieprogram på annan ort och uppfylla en dröm. Under hösten och våren har det varit ett geografiskt avstånd mellan oss på i runda slängar 130 mil.

HON ÄR SJÄLVSTÄNDIG, och det beror mycket på att jag lärt henne vara det. (Det är enligt mig en av de viktigaste egenskaperna att lära sina barn.) Så egentligen var jag inte orolig för den här flytten på så sätt. Jag visste att hon skulle klara sysslor som tvätt, handling och matlagning. Möjligen var jag orolig för att hon inte skulle hitta kompisar och liknande sociala aspekter, precis som alla föräldrar skulle vara gissar jag.

MEN DET HAR GÅTT TOPPENBRA! Kompisar fick hon direkt, och en fantastisk pojkvän blev det också. Så nu till hösten, när skolan börjar igen, blir hon sambo! Jag fattar inte hur det har gått till...är jag inte 25 år fortfarande!? (Nä, för den som undrar är jag faktiskt 42).

MEN VAD JAG VILL SÄGA med min lilla skrytberättelse om det fantastiska barnet handlar faktiskt inte om barnet egentligen, utan om ekonomin omkring henne och hennes flytt. Eftersom hon måste bo på annan ort så blir det såklart hennes pappa och jag som måste betala hennes hyra, och dessutom mat och lite andra förnödenheter.

JAG VAR LITE OROLIG för de här extra utgifterna som skulle uppstå, men naturligtvis var jag beredd att stå för min del. Det är hyra (3.000:- som hennes pappa och jag delar på) och ett ICA-kort där fakturan varje månad landar på ca 1.500:- totalt.

MIN DEL VARJE MÅNAD BLIR SÅLEDES CA 2.250:-

Jag måste dock ge henne beröm. Matkostnaden är faktiskt mindre än vad jag trodde den skulle vara, och inte en enda månad har ICA-kortet missbrukats! Jag gissar att hon främst lärt av sin pappa här, som är ekonomiskt sinnad kring mat och konsumtion. En väldigt positiv och nyttig egenskap hos honom som alltså verkar ha spridit sig genom arv och miljö.

NU ÄR DET JU SOMMARLOV, och dottern är (mestadels) hemma. Just nu jobbar hon dessutom, hon hade tur att få jobb några veckor på den intilliggande båtklubben.

VI SLIPPER HENNES HYRA DEN HÄR MÅNADEN. Toppen, var min första tanke, kanske går det att spara undan en extra tusenlapp eller två?

MEN ICKE! Jag har just upptäckt att det är mycket DYRARE nu när hon är hemma!

HUR KOMMER DET SIG?

Främst är det matkostnaden. När hon är hemma vill jag gärna laga riktig middag och inte äta gröt som jag gärna gör när jag är ensam hemma. Matlåda ska hon ha med sig också, och eftersom jag tycker det är så mysigt att hon faktiskt är här igen så blir det kanske lite extra också. Jordgubbar, glass och iste finns som exempel hemma nu.

HON BRUKAR NÄSTAN ALDRIG BE OM PENGAR. Så nu när hon gjort det vid ett par tillfällen (inget CSN på sommaren och lönen har inte kommit ännu) så har jag givit henne det. Hon fick pengar till ett besök på Gröna Lund, och så har hon köpt lite kläder (fast det behövde hon).

BUSSKORT behöver hon ju också, för att kunna ta sig till jobb och kompisar. Det blir några hundralappar.

Fast trots busskort så har BENSINKOSTNADERNA också ökat, för jag har skjutsat henne lite hit och dit vissa gånger. (Jag får såklart skylla mig själv, men i bilen är en av de få tillfällen vi får lite extra tid att prata).

Sen är det lite småkostnader också. Tågbiljett till pojkvännen, hårklippning och något mer jag säkert glömt bort.

MITT KONTO ÄR TOMT, och inget mer har blivit lagt på sparande!

Missförstå mig rätt, jag gnäller inte över de här kostnaderna. Jag gillar att hon är hemma igen, och hon är värd det här. Men det är intressant att reflektera över var man lägger sina pengar och över  att utgiftsposterna inte alltid är som man tror. Det är ofta de små "ska-bara"-kostnaderna som får totalen att skena i väg.

PÅ GOTT OCH ONT BLIR DET HÖST IGEN I SINOM TID :-).

Men jag älskar sommar! Eftersom jag fortfarande inte är helt frisk från min tidigare förkylning blir jag hemma i helgen. Jag har därför själv kostat minimalt med pengar, men tänker hälla upp ett glas rosé och sätta mig på balkongen en stund ikväll. Fundera, reflektera och njuta över både en fin dotter, mina framtidsvisioner och troligtvis en lika vacker solnedgång som igår.

Trevlig helg!



2 kommentarer:

  1. Jag har också försökt se till att mina barn blir självständig. Fast ...ibland undrar jag om de inte kunde vara åtminstone lite lite beroende av sin mamma. De klarar sig alldeles för bra .... någon gång kanske de kunde höra av sig och åtminstone diskutera problem ? Fantastiskt kul att hon är så duktig. och klarar matkostnad på 1500 är bra gjort.

    SvaraRadera
  2. Ha ha, jag kan bara hålla med :-). Men jag hoppas att de om några år ändå vet att man finns där för dem om det behövs. Vi ska vara glada åt våra självständiga barn!

    Ja, det är roligt och jag är så stolt!

    Tack för din kommentar :-)

    SvaraRadera

Summering av årets utdelningar

NU HAR JAG BARA 185 KRONOR kvar att erhålla i utdelning, så det känns tryggt att göra en sammanställning av vad året har inneburit på utdeln...